Sitter och väntar på att jag ska börja jobba,
är ensam hemma faktiskt.
Gitte är i kalmar och Madde (kors i taket)
är hemma, men hon kommer sen.
Har spenderat morgonen med att kolla
på role models jag ÄLSKAR den filmen!
Den ena karaktären ser jag mig själv i,
så himla pessimistisk.
Vet inte riktigt vad han vill göra,
bara klagar på allt från att behöva umgås till
vad dom kallar kaffet på cafeér.
Men i filmen har vi en sak till gemansamt,
att det som verkligen tar en ifrån allt
det negativa är att umgås med barn.
Dom är glada och spralliga och när man
får ta del av deras världsuppfattning så
kan man inte vara negativ längre.
"Barn är ett folk och dom bor i ett
främmande land"
Det citatet har jag tänkt på många gånger.
För det säger allt.
Sen har jag upptäck (några år senare)
att Sean William Scott är HET!

Inte helt fel eller hur ;)

Nu var det JÄTTE länge sen jag skrev här.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva bara.
Nyår var vi här hos mig och firade
Började med tjejkväll, jag, cissi, gina och klara =)
Sen blev det mera folk vartefter,
och efter nyår saknades en nyckel till toadörren
och sen var vi ett badrumsfönster fattigare.
Idag är fönstret lagat men nyckeln är fortfarande borta =(
Kvällen avslutades på ettan och tro det lr ej
men det var KUL där.

Lördagen efter den 2 januari alltså
gick jag ut i stan på palace med Stina
bara för att konstatera att palace fortfarande
inte är något för mig.
Folk behandlar mig som jag
har rabies, går i cirklar runt en på dansgolvet.
Glor snett på en på toaletterna,
vad hände med att gå ut för att lära känna folk.
Alla som är ute nu går ut för att visa upp sig,
med attityden som säger "kolla på mig och DÖ".
Varför går ni ut?
Jag tänker då inte bli lika dan!
Jag pratar med folk som pratar med mig
alla samtal på krogen är ju inte ragg,
är det ingen du är attraherad av fine
men du kan ju vara trevlig o prata ändå lr?
Men till och med tjejerna verkar ju tro
att man ska stöta på dom, eller så håller jag
inte deras standard bara.
Jag gillar finspång, man kan gå till krogen
själv och ändå ha sällskap
av alla slags människor en hel kväll.
Kommer det hit någon ny tar man in dom
med öppet sinne.
Jag ska inte säga att jag älskar alla sorters
människor, där drogerna kommer in
tvekar jag inte att vända på klacken och gå.
Och sliskiga fulla gubbar som är klänginga
dom har jag inte mycket för heller.
Men i övrigt ger jag gärna folk en chans,
vad hände med det?

Helgen som gick nu
har varit den lugnaste på länge.
Jag har hyrt sammanlagt 5 filmer
*G.i. joe
*LA Giggolo
*I love you man
*Into the blue 2
*dark floors (skräckfilm med Lordi)

Sistnämnda... Se ALDRIG den.
Den är sämre, mycket sämre än den låter.
Bäst var La giggolo och I love you man.
La giggolo påminde lite om alfie
och I love you man var fruktansvärt pinsam
men kul =)

Kärleken har jag lagt på hyllan,
jag väntar med att göra några ansträngningar
tills i sommar då jag som varje år tänker
gå ner några kilon.
Vart tog ni killar som gillade former vägen?
Jag är faktiskt i det stora hela inte så
missnöjd med min kropp, men just
nu känns det som att det är ENORMA krav
på att vara smal.
Jag är trött på det,
jag föredrar inte smala killar så varför
ska jag spendera varje vaken timme
tänkandes på vad jag äter och om jag rör mig
tillräckligt jag ställer inte större krav på någon
annan än mig själv.
*suck* Varför bryr jag mig?