She put him out like the burnin' end of a midnight cigarette. She broke his heart, he spent his whole life tryin' to forget. We watched him drink his pain away a little at a time, But he never could get drunk enough to get her off his mind... Until' the night. He put that bottle to his head and pulled the trigger, And finally drank away her memory. Life is short but this time it was bigger Than the strength he had to get up off his knees. We found him with his face down in the pillow With a note that said, "I'll love her till I die" And when we buried him beneath the willow The Angels sang a whiskey lullaby.

Idag sover jag i min egen lägenhet för omväxlings skull. Ska säga upp den i morgon sen tänkte jag ta en etta i rejmyre istället. Då slipper man göra sig av med grejer, om otur inträffar och man behöver hjälp från soc så är men inte skyldiga att försörja varandra och framför allt, jag kommer ha mitt hem där jag är och inte bo i en resväska! Jag får inreda och styra på nytt och jag bara älskart! Det jag inte älskar är att bära grejer! Eller vart man ska börja när allt är nedplockat i kartonger. Men det löser sig nog. Är glad nu när jag bestämt mig :) mina vänner är ju här i Finspång men då får jag åka hit med buss och hälsa på dom ist :) det löser man, det är iaf värt att bo i rejmyre om inte för Mange så för den underbara arbetsplatsen! och tröttnar jag... Ja då får jag väl flytta igen, lite bökigt men man måste våga chansa lite. Om det av någon anledning inte skulle hålla mellan oss livet ut så har jag iaf vågat röra på mig :) och då kommer jag kanske våga göra det igen, testa en ny stad, kanske Vimmerby där Stina bor eller Kalmar där Gitte bor. Jag har insett lite mer nu på senare tiden (med tanke på ekonomi och allt) att det går inte att planera livet, det bara händer och det är för kort för att inte våga ta chanser och testa något nytt. Jag kanske blir kvar i rejmyre, eller så kanske vi flyttar någon annan stans. Men det spelar inte så stor roll längre, inte som jag tyckt förut. Mina vänner (dom sanna) finns kvar vart jag än väljer att bo och jag kan alltid komma hem igen. Så jag flyttar dit och hoppas att mina vänner tycker att det är värt att komma och hälsa på mig där så som jag kommer hälsa på dom. Det är det som hindrat mig mest tror jag... Mina vänner, min familj. Tänk om dom glömmer bort mig? Tänk om jag inte har något att komma hem till... Men Gitte finns ju kvar i mitt liv och Stina med fast dom flyttade lååångt bort. Dom vågade ju och rejmyre är ju inte mer än 40 minuter ifrån. Lite skrämmande är det men det får inte styra mig helt. Skål för nya äventyr ;) god natt på er

Jag ser kaoset omkring mig, ingen mår bra, ALLA har problem... Även jag med ekonomin.. Jag gick ur facket för att spara 500 i månaden, men då drog försäkringskassan in min inkomst för den va baserad på akassan. Jag hade runt 7000 att leva på med en hyra på 3600 el på ca 350 kr i månaden och sen telefonen, försäkringar, tv-licens. Det har knappt gått ihop till mat innan. Nu betalar dom ut "grundnivån" som ligger på ca 2700 efter skatt i månaden... Min hyra är på 900 MER än det. Måste nu skicka ett personligt skrivet brev och försöka häva uppsägningen, inte säkert att det går... Under tiden måste jag söka soc och även om jag inte levt över existensminimum så kan jag nästan lova att dom kommer hitta ett kryphål så dom inte behöver hjälpa mig. Mina föräldrar har inte så mycket och mitt sommarjobb börjar först vecka 25 och då har man så klart innestående lön... Mitt i allt detta lyckas jag ändå hålla humöret uppe för att trots allt detta har jag ändå Mange. Han kan inte hjälpa mig med pengar men han finns där, han är min och han är det bästa jag har. Av kärlek och pengar skulle jag aldrig tveka att välja kärlek. Jag behöver inte allt, jag är ingen manisk shoppare som måste ha nya kläder på fester, mycket i mitt urval har många år på nacken. Men min utsida ligger inte bland mina största prioriteringar, jag får duga som jag är och ni får ta mig som är. Min insida är ändå den jag helst vill visa min omgivning. Jag är frisk och välskapt så jag ser ingen anledning att klaga längre, jag har kommit för långt i livet för att basera allt på utseende. Jag viskar inte "va stor hon va" eller "kolla vad hon har på sig" längre. Det får mig att tänka på Lily Allen's låt "fuck you". "Look inside, Look inside your tiny mind Now look a bit harder Cause we're so uninspired, so sick and tired of all the hatred you harbor So you say It's not okay to be gay Well I think you're just evil You're just some racist who can't tie my laces Your point of view is medieval Fuck you Fuck you very, very much Cause we hate what you do And we hate your whole crew So please don't stay in touch." Inte för att jag har så många sånna människor i min bekantskapskrets (thank god) det var bara något som poppa upp i mitt huvud om hur jag stör mig på all utseende hysteri som fått mig att må dåligt och typ resten av världen med. Jag är inte "drop dead gorgeous" synd... Eller? Ne jag tycker jag har vad jag behöver och det borde alla tycka om sig själva. Skönhet är flyktigt och säger inte ett dugg om en person precis som vikt, hudfärg, hårfärg inte heller gör. Älska er själva och acceptera att vi alla är olika. Det var dagens det :) so long

Jaha då sitter man på tåget på väg till Kalmar efter mycket om och men. Men nu ser jag riktigt fram emot kvällen :D vi ska till Borgholm ikväll för Gitte har hyrt en nattklubb där :O och folk ska vara utklädda i cartoon-tema "its gonna be legendary!!!" Gittegumman är ju verkligen bäst på fest måste jag säga, men det är inte ofta man får henne onykter. För två somrar sen när vi precis flyttade ihop då var bag in boxen en vardagsstandard och vi hade fest JÄMT, fullast var alltid jag som tog igen två år som duktig hemmafru/ jobbande hemmafru. Men Gitte var som sagt väldigt sparsam med vinet även om det var jag som jobbade och stod för det dom flesta gångerna! Nu är det tvärt om, jag är arbetslös och fattig medans Kittekatten jobbar och lever gott. Hon har varit så underbar att hon till och med betalat MIG till biljetten dit och hem så jag ska kunna fira henne där. Älskar henne verkligen för den hon är, vi har alltid kul ihop, hon är min stora motpol i livet; impulsiv, glamorös, fåfäng och väldigt framåt och charmig som person. Tur att jag har en vän som henne som ser till att jag med jämna mellanrum kommer iväg från min lilla trygga välplanerade livsstil. Men jag vet att en del av mina egenskaper som hon ofta saknar uppskattar hon att jag har. Jag är jordnära och tycker mig ha bra hand med människor som behöver stöd eller ett annat perspektiv på saker o ting. Jag ser mycket bakgrund och sätter mig gärna in i det psykiska hos oss. Men nu kom jag ifrån ämnet lite känner jag som är; "vad kul att faktiskt kunna vara med ikväll!" Jag missade ju första tåget pga en liten felkörning på sådär 10 mil så jag fick ta det här som gick två timmar senare, vilken tur att jag har min medicin! Utan den hade jag sett det som ett tecken på att jag borde skita i att åka, att allting i hela världen jobbar för att förstöra för mig och att jag ändå skulle tycka det var skittråkigt på festen. Nu tänker man istället jaha det var ju typiskt men ändå lite komiskt, jag har fått äta frukost ihop med pappa och suttit i solen och njutit tills tåget kom och jag har fortfarande gott om tid att fixa mig i ordning när jag är där och den här festen kommer bli awsome!!! Jag kommer få träffa Katta igen som är en superhärlig tjej jag mötte förra året när jag va i Kalmar (shit är det redan över ett ÅR sen!) och träffa massa andra av gittes vänner. Tänk vad livet blir lättare med Venlafaxine :) <3 man är inte glad alla dagar men dom har tagit bort all ångest och jag oroar inte ihjäl mig över saker som KAN hända, jag ser lösningar på problem och tar oftast tag i dom istället för att se det som ett personligt påhopp från någon högre makt som gör allt för att jag bara ska ge upp och lägga mig ner och dö. Sen är jag så klart MYCKET lyckligare sen jag träffade Mange :) det känns ibland som han är svaret. Självklarheten i mitt liv som jag letat efter. Jag säger inte att livet kommer bli så mycket lättare och bättre, jag vet att det kommer komma meningsskiljaktigheter och konflikter som för alla andra par.. jag känner bara att det är han jag ska va med och att det var det som var meningen hela tiden, och jag kan inte vänta på att få visa honom allt jag är alla personer omkring mig, hur helt allvarligt talat BRA jag är! Jag kanske inte lagar mat men jag är trogen, pålitlig, jag kommer ställa upp och jag kommer ta hand om honom på det bästa sätt jag vet hur. Vilken mur min älskling än behagar sätta upp så ska jag plocka ner den bit för bit, tills det inte finns några tvivel kvar. Och det är sanningen.

Nu ligger man här... Och förväntas kunna sova. Det kommer nog dessvärre inte hända än på ett tag... Äckelsjuka! Jag är så trött på allt idag! Irriterad över att jag inte orkat städat, irriterad över att jag inte orkat ringa Maude om min sista praktikvecka. Arg på mig själv för att jag har ett gäng filmer som blivit bortglömda och nu inte går att skicka tillbaks så att jag snart får en påminnelse på en faktura som jag egentligen inte borde haft. Men mest av allt är jag arg på mig själv över att jag blir en belastning för min omgivning. Jag hatar mig själv för att Mange behövt bevittna en bråkdel av mina inre demoner idag, ja jag lider av extremt dålig självkänsla följt av allmän pessimism till allt vad livet har att erbjuda UTAN min medicin! (vilken jag hade haft idag om jag på något sätt känt att jag var värd så mycket som att lyfta ett finger för). Men idag är jag faktiskt inte det. Idag är jag ynklig och patetisk, idag är jag... Jag. Helt utan påverkan av antidepressiva. Lovely! Den andra stackars människan jag belastat idag är min kära mamma, jag borde verkligen lära mig att inte vända mig till henne när jag mår piss. För stackars mamma blir sjuk av oro, antar att jag behöver känna att någon bryr sig om mig när jag blir sån. Jag vet ju att hon älskar mig och bryr sig om mig... Men så känner jag mig så full av skuldkänslor efter en stund för då inser jag att anledningen att jag oroar mig för allt är för att hon alltid har oroat sig för allt, och så ser jag riktigt framför mig hur hon går och funderar o funderar på hur hon ska kunna hjälpa mig och själv mår dåligt av det men det är MINA problem och jag får yttligare problem att oroa mig över när hon vill hjälpa mig och jag undrar om hon inte är för snäll mot mig, "klarar hon sig själv nu? Tänker hon på mitt bästa framför sitt eget?" dålig cirkel vi går i va?! Den upphör när mitt liv flyter på som det ska. När jag har ett jobb jag trivs med, när jag klarar av mina räkningar själv... När jag inte är äckelsjuk i någon jävla idiotförkylning och framför allt, när jag regelbundet tar min medicin. Charmigt, jag vet. Förlåt att jag är till besvär, förlåt att jag är alldeles för känslig, förlåt om jag gör någon av er besvikna... Vill bara säga att jag älskar er och tack för att ni står ut. Jag mår bättre om ett par dagar, måste bara få skriva av mig lite. Puss och god natt ni lyckliga människor som klarar av att sova.

Just nu sitter jag i garaget med mina karlar (japp karlar som i två jag har fått en på köpet). Är frusen o trött idag, vi va ute på dubbeln igår :) va kul det var att träffa mina brudar igen! Ganska många saknades dock tyvärr. Men det var skönt att få dansa igen!!!! :) i morgon tänkte jag gå till berggården och be att få gå klart min praktik, har ju faktiskt avdelning Rubinen kvar att få besöka :) sen ser jag fram emot att äntligen få ta medicindeligeringen så jag kan komma igång med att arbeta!!! Jag vill verkligen jobba, tjäna egna pengar för det känns som en evighet sen! Tänkte nån dag när det är fint väder att jag ska fråga Ingabritt om jag får låna Tini på en promenad. Det är ju deras hund nu men jag hoppas dom inte blir oroliga om jag ber att få träffa henne nån gång då och då. Jag vet ju att hon har världens bästa hem och det skulle aldrig vara oklart för mig att dom är hennes ägare nu och jag kommer heller aldrig ångra det beslutet. En hund är ett stort ansvar, men det betyder inte att jag inte älskar henne längre eller att jag slutar tänka på henne. Ne nu måste jag försöka få upp värmen här och göra lite nytta :) dammsuga lite bil kanske ;) kram på er