Känns som tiden stannat.
Just nu väntar jag bara på begravningen... Hoppas det kommer kännas lite lättare efter den, har ångest var enda jävla dag... Jag tänker på dig i ett trångt kallt utrymme i vrinnevis källare... Jag tänker på dina händer, som en gång varit så varma och trygga... Nu kalla, vita... Stela... Jag tänker på värmen i din blick och i ditt sätt när du höll Rasmus... Jag såg framför mig att du skulle åtminstone skaffa två till efter Molly så barnkär som du var...... Var... Inte ÄR....
Jag mår så otroligt dåligt när jag tänker på vad död verkligen innebär... Nån stans vill jag inte att du ska bli begravd..... För när du är det... Då är du verkligen borta, på riktigt...
Jag tänker varje dag på att jag skulle vilja åka till sjukhuset och hälsa på dig.... Det som finns kvar av dig, din kropp.... Jimmy återhämtar sig och du stendog, varför kunde inte du oxå blivit blåslagen med brutna ben men ändå överlevt?!!! Jimmy lever ju, ni satt i samma jävla bil! Hur är det rättvist att inte du klarade dig med?!!
Och varför måste jag fortsätta anstränga mig!! Folk är oroliga hit och dit, men nu har jag gjort mitt yttersta för att få dom att förstå att jag överlever... Även om jag knappt vill det själv, att ta sig igenom din bortgång är allvarligt talat det svåraste jag behövt göra under mina 26 år och 47 dagar på den här jävla jorden! Ibland vill jag bara skrika, ibland gråta, ibland spy men så sluter jag mina ögon och andas och tänker inte mer nu, inte mer... Jag orkar inte börja om igen... På din begravning behöver jag dock inte låtsas längre... jag vill bara skrika och gråta tills jag tuppar av.... Varför händer inget med kroppen i sånna här situationer typ försätter sig själv i koma för att slippa känna... Varför är jag inte rik och har lyxen att vara sjukskriven ett tag, få sitta och lyssna på min musik, bli ensam med mina tankar och få skriva av mig.. Ge mig en månad eller två, men va fan två veckor!!! Sen slita arslet av sig för att klara sig ekonomiskt, vart fan är RÄTTVISAN i det?!!! Du kommer må bättre av att jobba, det blir inte bättre av att gå hemma! Vad vet ni om vad som är bäst för mig?!!! Alla jävlar säger att man har rätt att sörja, så länge man inte är ledsen utan klarar av att träffa folk, le, vara social, klara av jobbet!!!!!!!!!!!! DÅ ÄR DET JÄVLIGT OKEJ ATT VARA LEDSEN ÖVER ATT DIN NÄRMAST VÄN 24 ÅR GAMMAL DOG I EN BILKRASH!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vill bara be alla dra åt helvete idag!!!